Dags att väcka de små liven :)

Har tagit fram mina pelargoner, stått på extra lång vinterförvaring i år, tack vare flytten. Det jag nu ska försöka ruska liv i igen ser rätt ynkligt ut, några torra stronkar o ett o annat ljus törstande skott som trotsat torkan. Fattar inte, varenda vår ser de ut som de är stendöda o mitt i allt finns det ändå liv?! Med tanke på att de härdar ut en torka som varat 5 månader utan en enda droppe vatten ändå orkar börja om på nytt? Hmm.. kanske borde ta lärdom där att trots vintermörka o osedvanligt bister kyla finns det hopp!

Nåväl, nu står det ett gäng pinnar med ett o annat blad i mikroformat o tacksamt tar emot min ömma omsorg -( läs hårdhänta behandling), får en ny kruka o senare lite färskare jord samt en skvätt vatten o vad händer? Man hör hur vattnet först strilar rakt igenom krukan o sen.. tar det stopp. Man vet att rötterna letar upp minsta droppe o som tack, får man så småningom en vacker blomma i toppen :) Heja på blommorna- Nu går det mot vår!

Eländigt..

Trots att solen skiner ute känns det tungt, läser dagens tidningar o bara elände efter elände presenteras. Är det så här vi har det alltid? VAR är de goda nyheterna? Eller är det så illa att det faktiskt inte händer nånting bra..någonstans? Skyller allt på media i dag, mitt glada morgonhumör försvann snabbt efter bara ett par sidors bläddrande i tidningen, han som inte får sjukpeng av försäkringskassan trots att han behandlas för cancer, mamman som inte får bidrag för att vårda sin dödssjuka lilla dotter, de som står utanför allt, utan social skyddsnät. Var det så här vi ville ha det? Det får mig att börja fundera över hur väl vi vill våra närmaste, de som kämpar i motvind utan att ha någon som helst talan. Påminner inte mycket om den s.k. demokrati vi lever i. Samtidigt förväntas dessa redan liggande människor till överklagande hos diverse instanser, hur ska de orka det när all kvarvarande energi går till att bara överleva stunden?

Har det blivit en sann paroll i vårt land att var o en får klara sig bäst den vill? Jag är inte fostrad sån, jag fick tidigt lära mig att hjälpa den som behöver hjälp o det efter bästa förmåga. Jag kan inte uträtta storverk ensam men vara behjälplig med det jag kan.

Det riktigt otäcka kommer nu, vi har regriderat. De alla som inte kan göra sin röst hörd lyssnas inte på alls. I stället tas beslut över våra huvuden där andra ser vårt bästa? När blev vi en flock med marionetter som samtliga ska dansa efter samma mönster? Vem har bestämt att så här ska det vara? Ja, kan tyckas cyniskt men gå ut på en arbetsplats o lyssna in vad som egentligen sägs där, lyssna till de tysta grupperna som för uttryckte sin önskan, satte ner foten när de fått nog. Hur många röster kan du höra..?

Ett litet äpple

Så kan man också låta någon få veta vad man betyder.. Bra början på dagen! :))

Vad gör en man lycklig som ett barn på julafton?

Senaste nytt..

I väntan på varmare väder kliar det rejält i fingrarna, i alla fall för Kenny. Om han inte gör något-då e han förmodligen sjuk..

Kenny har hittat ett nytt projekt där ute på gården, ett gammalt o något vacklande bygge som förmodligen använts som..tja säg det. Kanske en drängbostad en gång i tiden? I alla fall så är det lilla huset i stort behov av ett lyft, det var nämligen på väg att säcka ihop på mitten. Det är stugan till höger på bilden jag pratar om.

Blivande snickarbod, planerna innefattar att även bygga in delen närmast boden o därmed försvinner en carport

Bara att börja gräva ur hela botten.

 När vi öppnade dörren in till boden första gången såg jag hur det glimmade till i Kennys ögon, det stod liksom Snickarbod skrivet över hela karln..

knacka bort gammal grund o massor med cement


Jag fattar inte var han får energin ifrån.. Ett jäkla hästjobb om ni frågar mej, men tittar man på Kenny så ser han bara ut som en unge på julafton!

Fattas en o annan balk, någon hade väl tyckt att den var i vägen kanske..Förklaringen till att huset höll på att ge upp, fattas balkar både nertill o upptill.

Dörren var säkert jättefin för länge sedan men nu skriker den efter lite omtanke!

Upp med nya balkar, man vill ju inte få hela taket över sig där inne

Den gamla trappan fick tas ner under tiden golv o isolering ska in

Blev lite full i skratt när jag såg vad Kenny släpat in, vad är snickarens näst bästa vän? Mmm, ett kylskåp :)

Det hela går framåt men vad mycket jobb! Innan han ens började fick han ta ner tegelväggar på insidan som vi inte vet varför de stod där de gjorde, mitt i ingenting utan stöd ifrån vare sig tak eller innerväggar. Mysko..

Nu väntar vi på lite varmare väder, o helst några tödagar då trädgården ska grovplaneras o inredas. O då kanske till o med jag vaknar till liv igen :)

Mera sommar- projekt

Jag önskade mig en liten frukost veranda. Två dagar senare hade Kenny snickrat ihop en, bara så där :)

En annan gemensam önskan var att någonstans få till ett växthus, så varför inte? Ett specialsnickrat sådant gjordes o vi la till en farstukvist, varför göra dussinvara när man har egna ideér? :)

Dammbygge i sitthöjd

 Tänkte visa ett litet projekt vi fick för oss att göra förra sommaren. Vi hade ingen uteplats men en jättestor trädgård, sagt o gjort, vi började med att fixa en liten altan o därefter tyckte vi båda att det vore på sin plats med ett litet vattenblänk i närheten. Så föddes idén att göra en liten damm i nivå med altangolvet.

Var stenhårt i backen, bara att acceptera, den här dammen fick ligga i golvhöjd med altanen!

Måtta o mäta, loda o spika ramverk. Inget märkvärdigt kan tyckas men grejen var att allt vatten helst skulle hamna vågrätt o inte rinna ut i någon ände.



 I med sand o kratta till o jämna ut..

Spike ville gärna vara med :)

Eldprovet.. I med dammduk, vi använde en 0,5 mm tjock dammfolie, fäste den med en special, en "ränna"där folien låg i o ovanpå trycktes en bräda ner längs med hela folien i spåret. Frågan var -skulle vattnet stanna kvar eller rinna över nånstans? Faktiskt, vi lyckade få det rätt!

I med blommor o väv, här använde vi en gjord av majsstärkelse som så småningom löser upp sig, en fördel eftersom vi inte ville ha något synligt. Blommorna o vattenväxterna behöver detta för att kunna få fäste.

Vattenblänk i vår trädgård, ljudet av porlande vatten.. mmmm....

Gästerna provsatt o såg rätt så nöja ut över den nya sittplatsen.



Ledig dag o solen skiner!

Det finns de dagarna då man vaknar upp o upptäcker att man faktiskt lyckats sova en hel natt i sträck o inte har speciellt ont någonstans- i dag är en sån dag. Det är obeskrivligt skönt när kroppen tycks vila från alla krämpor o sen ser man solen sakta gå upp o man mår bara så.. bra. För rätt exakt ett år sedan kunde jag inte ens kliva ur sängen själv, än mindre ta på en strumpa. Bara att ta sig från sängen ut i köket o sätta på kaffe kunde ta en timme om det ville sig väl, dvs de dagarna då sambon inte var hemma o kunde hjälpa till. Stackarn, han har verkligen fått stå ut med mycket.. På ett rätt tidigt stadium sa han att jag säkert hade fått samma som han, en form av reumatism. O visst, han fick rätt. Jag stånkade mig igenom ett drygt år med allt mer värk, flyttade runt o stannade bara på ett o samma ställe nån dag, för att senare vandra vidare till nästa led. Så småningom fick sambon rätt när dr. reumattolog konstaterade faktum. Jaha. Men då visste jag iallafall att det fanns en verklig orsak, jag var inte nån "gnällkärring", utan sjuk på riktigt. När jag tänker tillbaka så kan jag se att detta började flera år tidigare men eftersom skiten flyttade runt i kroppen var det lite svårt att fatta. Man är specialist lite till mans då man tror att "jaja, det går över"? Nu är det iallafall ett år senare o kroppen lyder mig bättre o jag kan göra saker ibland. Jag fick gå ner i tid på jobbet för att kunna fungera även mina lediga dagar, nåja, bättre än innan iallafall.

I dag är jag ledig o solen skiner. Även invärtes.