Små barn, små bekymmer, stora barn stora bekymmer..

Foto: Evelina Steen

Undrar om man nångång slutar att oroa sig över sina ätteläggar? När barnen var små var det vardagliga o högst ovärldsliga bekymmer så som syskongnabb, avundsjuka, låna-kläder-av-syrran-med medföljande-vrål osv, nu när samtliga är vuxna o faktiskt gillar varann o till och med kan ge varandra komplimanger då har verkligheten hunnit ikapp samtliga.

 Ett par av dem har barn, samma väntar dessutom nya småttingar, tre har utbildningar som pågår, en ska ta studenten, en har blivit av med extraknäcket o blir allt fattigare o lever enligt egen utsago på fil & flingor, en har kämpat sig igenom nära 20 år i skolan med en fin examen o nu inser hon att om tillvaron ska bli bättre frampå behöver hon ett annat jobb än det hon utbildat sig till.

En pendlar mellan hopp o förtvivlan då maken snart kan bli av med jobbet o högsta önskan är att kunna ge den allt mer växande familjen större bostad, samtidigt som hon ska påbörja en praktik o ingen kan passa hunden. En är lite gladare då hon ska till huvudstaden på intervju inför nya studier o alla är i ständigt behov av att få tillvaron att gå runt.Helst utan att behöva leva på fil o flingor. Efter alla år förtjänar de bättte!

Så vad gör mamma? Jo hon oroar sig för allas väl o ve o vrider o vänder o försöker hitta nån lösning för att själv överleva. Det gör ont i mammahjärtat när alla kämpar i motvind för jag vet vad det vill säga. Att våga säga att "det blir bättre" är lönlöst för som tiderna är nu, är det svårt att se framåt.

Mera trädgårdspyssel :)

Glad Påsk på er!

Nu flyger dagarna fram, i dagarna det är påsk o  snart är vi inne i maj! Två hela veckor försvann då vi var sjuka här o sedan ytterligare ett par för att komma tillbaka någorlunda. Men segt var det. Vi har iallafall kommit igång så sakteliga igen, trädgårds röj är det mest prioriterade just nu. Har fått undan en hel del sly o fått till ett större o framför allt, mer strukturerat land för alla bärbuskar. Konstaterar att om nån vill ha vinbär frampå så är det bara o komma förbi :)

Har hittat några långa ståtliga rariteter från mormors tid, fann i humlesnåren en del gamla mormorshallon, inte att förakta! De ska få ny boplats så småning om då växthuset kommit på plats, ska få ståta intill ett högt plank som blir en extra bonus då en voljär fått gå till historien efter mycket slit o släp.. Fasen vad det satt, han hade gjort ett ytterst utbrytarsäkert tillhåll för sina fåglar han som byggde det..

Altanen är snart ett minne blott o en ny ska få pryda sydväst gaveln så småningom, nu i modernare version. Bollar en del idéer mannen o jag, vi vrider o vänder på bygget i tankarna, får se vilken vision som hamnar på ritningen till slut :)

Nej, nu ska jag itu med nåt som bär mig emot egentligen, lupiner är vackert men de kan inte stå mitt i gången så nu ska jag ut o speja, får se vart de ska få växa i fred...

Snart på banan igen?

Ja vad säger man? Sista två veckorna har bara varit sjukt, sjukt o åter sjukt. Både vi här o andra runt omkring. Fick in magsjuka på jobbet o det drog som en löpeld genom huset, både gamla o personal fick dra sig igenom den. Trodde så när att jag klarat mej men nähädå, förra lördagen blev det min tur o eländet följdes av mera sjukt med feber o onda halsar. I går kväll blev det mannens tur här, stöp som en trasa över holken o där blev han kvar ett bra slag. Natten som gått har varit aningens lång, mannens feber ställde till nattsömnen för oss båda o i dag är bara jag uppe.

Det är så typiskt, lagom till våren gör entré med allt vad det innebär av trädgårdsjobb o annat utomhus, så kullkastas allt tack vare en liten jäkla bacill. Nåväl, vi hann lite i går ändå innan Kenny stupade omkull med feber, vi hann att riva en av voljärerna o slita bort ett gammalt staket som skyddat trädgårdslandet iallafall. Några buskar hann bli av med gamla kvistar o fick krattat bort en del gammal halm ur landet med. Under hela täcket skymtar nu det vi i all hast fick stoppat ner innan vi flyttade hit, bärbuskar, perenner o köksväxter. O faktiskt, det verkar som om det mesta klarat sig! Nu ska trädgårdslandet bli större o utökas med nyare o friskare växter, allt ska hitta sin plats i den blivande trädgården. Det lär ta sin lilla tid...




Nästa projekt!
Bilden hämtad ur Trädgårdstoppen- Solhem.

 Härnäst ska en hel del grävas upp o eftersom det är så mycket så får det faktiskt bli ett jobb för en grävmaskin. Slita upp stubbar. gräva nya gångar, jämna till ytor m.m. är inget jobb för två reumatiker med varsin spade :) Grus ska beställas till hela gårdsplanen, vägen ska jämnas till.. undrar hur mycket man egentligen kommer att hinna i år? Hm.. Växthuset finns inplanerat o ritningen finns klar, nu måste vi få vara friska!


Insida av Solhem